Efter 38 år slås jag fortfarande av hur fantastiskt det känns när vårsolen värmer. Det är som att solens strålar pirrar igång ett nytt liv i mig varje år.
Det starka ljuset väcker mig på ett brutalt men ändå lustfyllt sätt och kroppen mjuknar. Det känns som att tjälen i lederna lossnar och de hinder som tidigare kändes oöverstigliga blir till små gupp i den dammiga asfalten.
Det känns som allra mest på morgonen. De morgnar som tidigare utspelade sig i mitt i natten upplevs nu i dagsljus och dagen är inte längre passerad när klockan slår 16.
Så skönt!
Så välkommet!
Ny årstid, ny bloggbakgrund. Lite brungrönt så här på vårvintern. Det får räcka så länge. Snart kommer blommorna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar