Att åka och besiktiga bilen känns som att köra raka vägen till sin egen avrättning. Eller åtminstone till den rättegång som i bästa fall förekommer en avrättning.
Kanske borde jag ha tagit med mig en försvarsadvokat. Leif Silbersky? Asch, han var säkert upptagen med något trivialt mordfall.
Jag fick helt enkelt stå där, på de anklagades bänk, och sköta mitt eget försvar. När bilen sköts upp mot himmelska höjder och blev kittlad i armhålorna av den blåklädde besiktningsmannen var det följdaktligen jag själv som fick utbrista:
"-Objection, your honor! Åklagaren trakasserar vittnet!!!"
Dessvärre är ju åklagare och domare samma person i dessa rättsfall, så mina protester avslogs utan någon som helst notis.
Domslutet som följde var dock inte så bloddrypande som jag i mina ekonomiska mardrömmar befarat. En ombesiktning krävs dock då halvljusen tydligen är "felinställda".
Jaha ja. En skelögd bil. Men det kunde ha varit värre. Mycket värre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar