Hatord

Det finns ny-ord som ganska snabbt borrar sig in i det svenska vokubuläret.

"Egentid".

"Fredagsmys".

"Snackisar".

Dessa ord gör sig bäst om de används, låt oss säga, max två gånger per Capita. Där går gränsen. Anser jag.

Ta t ex "egentid". Vad är det för j-vla ord? Påkommet av 70-talist-morsor som tror att vi är en grupp med helt andra behov än vad våra mammor hade. Är det inte bara i våra förvanskade minnesbilder som våra mammor alltid ville vara hemma hos oss. Kanke var det rentav i stället så att våra morsor var så pass psykologiska att de aldrig gjorde någon grej av att de behövde komma iväg lite.

Jag minns att min mamma spelade squash på tisdagar och att hon och en väninna åkte i väg en helg om året för att "plocka lingon". Tänk om hon berättat för mig och min bror att det vara för att hon ville komma bort från oss. Varför skulle hon berätta det? Varför ska vi berätta för våra barn att vi behöver "egentid". Åk bara och snacka inte så j-vla mycket, säger jag!

"Fredagsmys". Kul först, nu bara en löjlig etikett på en fenomen känt sedan femdagars arbetsvecka infördes i slutet på 60-talet.

"Snackisar". Suck. Jag säger som Peter Englund:
"-Jag skulle aldrig kunna älska en människa som använder ordet Snackis".