Hur man blir frisk

Det har varit lite dåligt med bloggande från min sida de sista dagarna. Eftersom valet har stått mellan att kräkas över datorn eller i toan har bloggeriet av självklara skäl blivit bortprioriterat.

Och som svar på er fråga: ja, jag har varit magsjuk. Igen. Det är bara några veckor sedan sist och förra helgen låg jag nedbäddad i förkylning med hög feber, så det är väl bara att konstatera: Att vara sjuk; det är mitt normaltillstånd det!

Jag tror att en del av svaret på gåtan om varför jag är sjuk hela tiden ligger i att jag aldrig får vara sjuk fullt ut. Att man som småbarnsmamma aldrig kan hänga upp skylten med texten: "Jag är sjuk. Låt mig vara. Minst en vecka. Gärna två!!!" Med en make i Köpenhamn eller Geneve finns liksom inte det alternativet. Det är bara att resa sig från de dödas rike med 38 graders feber, fixa frukost, mata bebis och köra iväg till dagis och skola. Bara att bita ihop liksom...

Tänk när man var barn och var sjuk. Mamma åkte iväg och köpte halstabletter, en Kalle Anka och man fick välja precis vilket mat man ville. Och alla tassade försynt på tå utanför ens stängda dörr.

"- Shhhhhhh, Karin sover! Hon behöver det, hon har ju feber!!!"

Ibland vill jag vara åtta år igen. Jag vill ligga i sängen och lyssna på sagoband, tugga på citron-Vicks, ropa efter ett glas saft och bläddra i Kalle Anka-pocketar. För det är ju så man blir frisk. Det har mamma lärt mig.