Fucking 90´s

Jag såg "Fucking Åmål" i går för tusende gången och jag kan bara konstatera: Den håller än som en av Sveriges bästa filmer genom tiderna.

Fick genom filmen även en liten tidsmaskinstur tillbaka till det alltmer avlägsna nittiotalet.

Kommer ni ihåg "farfarströjorna", det obligatoriska plagget för alla killar, som istoppat i jeansen blev som en dresscode för alla tillfällen?. Helst grå och av märket Levis. Tillsammans med en påträngande doft av "Fahrenheit" och en "Tintin-frisyr" var grabbarna redo för en kväll på stan. En del valde att hänga på sig en skinnväst också, men det var liksom överkurs.

Själv anammade jag under tidigt 90-tal tantlooken. Blommiga blusar, dräkter och vita blusar med väst, var min melodi. Allt enligt tv-serien Beverly Hills stylister. Axelvaddar i T-shirten? Jajemän, bring it on.

Så snyggt det bara kunde bli. Tyckte man då.

Åter till "Fucking Åmål". Filmen kom ju först 1998 och 90-talet var därmed på väg mot sin död. Axelvaddarna likaså.

Men musiken. Kentsolen lyste som klarast på himlen och där någonstans cementerades min musiksmak för livet.

Så om 40-50 år när ni kommer för att hälsa på mig på hemmet så är det kanske denna låt som spelas allt för högt på min gamla cd-spelare. Men snälla skruva inte ner ljudet. Sänk i stället volymen i era hörapparater.

Tack på förhand!

PS. Ni såg väl Hellström och Theodor Jensen i bakgrunden? DS