Oordningen är återställd

Idag startade då vardagen igen. Allvaret. Måstena och tidpassningarna.

Efter veckor av medling i konflikter, pannkaksstekning och "plocka-undan-leksaker-tjat" satt jag således helt i tystnad och avnjöt min morgonyoghurt. Frukostarna under jullovet har mer liknat "Hela havet stormar", med mig som den ständigt förlorande deltagaren, än en måltid att njuta av.

Så idag satt vi där, Axel och jag, väldigt länge och njöt till ljudet av frysens dämpade suckar. Säkert över en timme. Vi sa inte mycket. Axel försökte trevande dra igång ett samtal men insåg snart att det inte var läge.
"-Mamma. Idag är vi tysta, va?"
Jag nickade till svar.

Men.

Eftermiddagen kommer ibland fortare än vad som känns nödvändigt. Klockan två hämtades storkillarna och strax efter tre hade jag redan avvärjt två slagsmål. Oordningen är därmed liksom återställd.

Axel och jag himlar unisont med ögonen och jag vet att han tänker samma som jag.

Imorgon. Frukost. Du och jag.