Lyxproblem

Jaha. Ytterligare 4 vaccinationspass avbokade på grund av vaccinbrist. Trist.

Det har verkligen varit jättekul att få komma ut och jobba lite.

Inget ont om Axel. Verkligen inte.

Men så här tredje föräldraledigheten börjar det liksom kännas att man kan det här. Varken babysim eller öppna förskolan känns något som helst lockande och hemmalivet, hur mysigt det än månde vara, börjar kännas lite smått klaustrofobiskt. De svåraste valen man ställs inför rör valet mellan päron- eller katrinplommonpuré och de mentala utmaningarna handlar nästan uteslutande om att träna på sitt tålamod.

Jag försöker i princip dagligen att stanna upp, andas lite och njuta av "ledigheten" men slentrianen ligger som en våt filt över vardagen hur mycket jag än försöker peppa upp mig.

Det värsta av allt är nog, att jag vet så väl hur jag kommer tänka tillbaka på den här tiden om ett år eller så. Jag kommer att tänka på mina och Axels mysiga sovmorgnar och jag kommer att minnas all den tid som jag faktiskt kunnat lägga på Gustaf och Albin nu när de bara går halvdagar.

Nej, jag måste allt gaska upp mig och försöka njuta lite mer.

För det ska gudarna veta: någon fjärde föräldraledighet blir det INTE tal om!