Kvällspromenad

Äntligen.

Du och jag, Ludde. Kom så går vi...

Reflexväst på mig, sele på dig.

Kvällen är svart som i en urskog. Du hajar till vid oklara skuggor, gör konstiga omvägar och vädrar i luften efter faror. En betonggris, jaha....

Luften vi andas är som mättad av fukt och din päls blir blöt trots att regnet ej fallit på hela dagen.

Ikväll blir promenadens ljudspår Kjellvander. Passar liksom.