Är det fler än jag som upptäckt att veckan bara består av tre dagar?
Måndag, fredag och söndag.
Varje fredag känner jag likadant; det var ju fredag alldeles nyss?
På fredagen ska helgen planeras. Har F något inbokat? Har jag? Hur många kalas ska skjutsas till och hur många vill barnen bjuda över för att leka med? Städa lite? Greja i trädgården?
Jag minns med visst vemod den tiden när man kunde ta dagen som den kom.
Man kunde vakna en lördagmorgon (förmiddag), käka frulle, ta en tur in till staden och fram på eftermiddagen börja diskutera vad kvällens aktiviteter skulle vara. Hemmakväll, hemmafest eller ut på lokal?
På lördag ska jag ut med ett tjejgäng och det bestämdes i augusti efter lång mejl-korrespondens. Det är bara att konstatera; spontanitet är en dygd för singlar och barnfria.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar