Kvinnokamp

Att vara av kvinnligt kön innebär per automatik att du alltid kommer att få kämpa lite extra för att lyckas.

Så är det!

Visst har vi kvinnor saker som bara vi klarar av (föda barn) och saker som vi bevisligen är bättre på (köra bil). Men så fort vi ska in och tassa på klassiskt manlig mark måste vi brösta (?) upp oss ännu mer än männen för att synas, höras, märkas och framförallt lyckas.

Att som vuxen bli verbalt klappad på huvudet då man lägger sig i ett grabbsamtal om fotboll, ekonomi eller gud bevars politik är så pass förnedrande att jag skulle kunna plocka fram mitt imaginära avsågade hagelgevär och massakrera ner hela hopen på stört.

Jag tror att det är tur att jag jobbar inom mitt gebit där kollegorna består till merparten av kvinns. Hade jag jobbat t ex som polis hade jag nog blivit avstängd efter en vecka, antingen pga övervåld mot buset (efter att ha blivit kallad hora på gatan) eller pga övervåld mot kollega (efter någon nedsättande "lilla gumman"-kommentar).

Det som gör det hela än mer deprimerande är när vi rackar ner på och trashar varandra. Jag såg "Roast från Berns" på femman igår och häpnade över hur Petra Mede och Cecilia Frode råkade i luven på varandra. Frodes påhopp på Mede var av så elak karaktär att det var svårt att se någon som helst humor i framträdandet. Jag har i och för sig heller aldrig roats av Medes "genital-humor", men uppenbarligen finns det de som faktiskt tycker att det ÄR kul. Och Medes skämt är inte grövre än någon annan ståuppares, det är bara det att hon är KVINNA som gör att de UPPFATTAS som grövre.

Som tjej ska man vara söt (eller iallafall försöka), ha smink och kläder som största intresse och helst ta det som en komplimang att bli klappad i rumpan. Skämt ska man hålla sig i från om man inte ser ut som Babben och vad du än gör i livet får du räkna med att tjäna flera tusen mindre än männen. Inom vården "inkvoteras" män med högre lön utan rabalder....

Jösses, vad arg jag var idag!

/
Bitterfittan