Vinden leker med trätopparna utanför fönstret och det ständiga regnsmattrandet mot fönstren ackompanjerar en känd melodi. Det låter bestämt som att det är sommaren som sjunger på sista versen.
Har ni tänkt på att sommaren är som ett smörgåsbord med allehanda läckerheter?
I juni står man vid långbordets kortsida och blickar längtansfullt över alla de godsaker som ligger uppdukade på den rena linneduken. Meter för meter betas av och portionerna är som små utflykter av sommarens repertoar. Vissa rätter hoppar man över, andra tar man för mycket av och duken blir allt mer fläckig under resans gång. Buketten med friska ängsblommor som plockades vid dukningen har nu vissnat och står som som några sorgliga strån i grönslemmigt blomvatten.
Jag börjar nog bli mätt nu.
Ge mig några kräftor bara, så kan hösten komma sen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar