Klockan 12:30:
"- Men ALBIN!!! För hundraelfte gången: varför klär du inte på dig? Ta på dig shortsen som ligger där på golvet i ditt rum nu!"
Rösten har nu frångått sin naturligt moderliga och ömma tonart och antagit en mer gäll och frustrerad klang.
"- Jag blir helt *mummel mummel*-galen!"
"- Men MAMMA!!!", utropar den lille som förnärmat. "Det är ju kjäääks på dem!!"
"- VA?! Från när? Trevligt!!" utbrister jag ironiskt.
"- Fjån biljesan hem. Och NEJ; det äj inte tjevligt. Det äj otjevligt, faktiskt!"
Så sant. Stackars barn som har en så korkad mamma!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar