"Ulf Lundell talar ut om sin mystiska sjukdom", skrek idag Aftonbladets löpsedel mig rätt i ansiktet då jag skulle inhandla min iskalla tillika sorgliga räksallad på sjukhusets Pressbyrå.
"-Wow", tänkte jag naivt. "Det måste man ju bara läsa. Vad kan det vara..... ?"
Är det månne alkoholismen som blommat upp i ännu ett skov, den förhatliga cancern som kastat ut sina hullingar i den Österlenska snålblåsten eller har han som så många andra farbröder i vällevnadens kölvatten drabbats av kärlkramp i sitt hjärta, det rödaste av dem alla?
Trycksvärtan lossade av mina frenetiska bläddringar fram till det aktuella uppslaget, sidorna där sanningen skulle aviseras. Är han döende? Tala till mig Uffe, jag hör.....
Ett citat:
"Han öppnade dörren efter första knackningen och såg både pigg och fräsch ut.
Hur är det med dig Ulf, alla undrar ju?
– Ni får undra hur mycket ni vill, säger han.
Men?
– Jag är utarbetad och jag är på väg till läkare nu.
Någon mer detaljerad beskrivning om hur han mår ville han inte ge. Förklaring var att han inte ville prata sjukdomar i medierna."
Detta är alltså vad det innebär att tala ut om sin sjukdom i Aftonbladet.
Okej.
Jag tänkte nu tala ut om min ögonsjukdom.
Joråförstårnisåatt..... Det är nämligen så att jag ser väldigt dåligt. Utan glasögon eller linser ser jag ingenting. Bara suddisuddisuddi. Och det blir inte bättre med åren. Snart kommer jag säker behöva progressiva glasögon. Eller operation. Närsynthet kallas min diagnos.
Gud vad skönt att få lätta på trycket och verkligen prata ut.
The Aftonbladet Style.
Tack för att ni lyssnar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar