onsdag 27 juli 2011

En tradition

Fortfarande sjuk.

Huvudvärken tar fullkomligt död på all glädje som jag troligen borde känna över att solen nu skiner från en klarblå himmel. Den täppta näsan kliar och ger mig andnöd i det obarmhärtiga ljuset så jag går in.

Och tycker synd om mig själv.

Jag läste en artikel i Norrtälje Tidning om det fenomen som alltid straffar mig när jag är ledig. Semestersjukan. Det slår aldrig fel. Aldrig.

Exemplen är många och det senaste var bara för en dryg månad sedan.

Artikeln handlade alltså om oss stackars satar som skjuter undan våra virus och bakterier med hjälp av våra överjagiga immunförsvar tills timmen är slagen för semester. Då ramnar fasaden, kropparna förvandlas till agarplattor och där andra packar ner bikinis och solkräm har vi nässpray, huvudvärkstabletter och självömkan i våra bagage.


Men jag kan ju inte klaga över utsikten här där jag sitter i skuggan och skriver ner min bitterhet. Inte alls.

Om det bara inte vore för hostan. Den j-la hostan...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar