Jag har räfsat löv.
Varenda räfsrörelse sitter som ett smärtsamt minne i min annars så orörliga kropp och jag sitter nu här med kall näsa och sippar på en kolsvart kopp kaffe.
I tanken och kanske rent av själen är jag en trädgårdmänniska. Jag vill också ha en liten damm med vattenväxter och en liten berså där jag och killarna kan sitta och dricka min hemkokta rabarbersaft. I tanken alltså. Jobbigt det där när inte kropp och själ samspelar fullt ut.
Min kropp är nog egentligen mer ämnad för en hyrestvåa på Söder. Med städhjälp.
Men. Nu ska trädgården snart visas upp för hugade spekulanter och då måste man inträda sig i rollen som Bosse Rappne och gilla de ömmande valkarna i händerna och de blöta skorna.
Jag har piffat en del också. I Lulu Carter-kostym har jag formligen bestrött entréerna med ljuslyktor och allehanda blomsterarrangemang. Lite roligare, inte så smärtsamt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar