Jag fyller lungorna med den kalla luften samtidigt som jag kisar mot solen. Himlen är helt fri från den minsta antydan till molntuss och och solens strålar värmer som en utandning mot den kalla huden.
Precis lagom.
Sorgeprocessen över den förlorade sommaren är över och har nu övergått i en stilla tillförsikt och kanske rentav längtan.
Höst. Jag tar och klickar på "gilla-knappen" idag.
Klick
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar