Det droppendrippas och droppendrappas överallt nu. På alltfler ställen blottas asfalten och pölarna ligger som oceaner av vinterns avskedstårar. Än ligger det snö på taken men endera dagen ruskar huset på kroppen av nyvakna vårkänslor och får åter blotta sin tegelflint.
Själv har jag packat ner mina skidkläder och dun-parkasen i en påse och ställt i förrådet. Också en slags symbolisk ömsning av mitt vinterskinn.
Jag kräver vår, come snö or shine, och har jag bestämt mig så blir det så. Fråga min man.
Men det är ju inte bara buskar med brutna nackar som åter ser himlen dessa dagar. En och annan miljon hundskitar få nu även de visa sina fula nyllen igen. Så även på vår tomt.
Sommartid är Ludde en blygsam herre med känsla för vett och etikett. Han promenerar då oskyldigt visslande på en käck melodi bort till något skuggigt hörn av tomten och skyld av allsköns träd och buskar sätter han sig obemärkt ner i sin karaktäristiska C-ställning och uträttar sina behov. Vintertid däremot förvandlas han till en lat och hämningslös Hultsfreds-bajsare som lägger sina högar lite varsom.
"-Orka pulsa i snön liksom... Här på gången mot gäststugan är det perfekt läge för en liten kringla!", tänker han och helt utan att se sig om efter åskådare klämmer han ur sig kabel på kabel.
Och det är nu hans alster alltmer börjar skymta och varje dag kan vi skönja nya tillkomster på tomten.
Så som vår vårtradition lyder börjar det nu då alltså åter bli dags att iklä sig gummistövlar och klänypa för att med hink och sopsäck bajssanera våra 1000 kvadratmeter minerade tomt.
Kanske detta år kan bli det första att skicka ut storkillarna på det föga angenäma uppdraget. Fem spänn kringlan.
Kan det helt klart vara värt....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar