En skandal, ett tidernas fiasko. Igen.
Tidningarnas journalister tävlar i superlativen gällande Anna Bergedahls uttåg ur schlagercirkusen häromkvällen.
Jag frågar mig i förundrad stillhet; bryr sig folk egentligen? På riktigt, liksom?
Sedan när stod "Eurovision songcontest" synonymt med god smak och högkvalitativ musik? Har det någonsin varit så?
Att Sverige inte gått vidare till final kanske snarare ska ses som ett tecken på att vår musiksmak inte platsar i sammanhanget. För detta måste väl ändå vara en musiktävling, som om man tittar på de senaste årens vinnare, inte helt klockrent förknippas med bidragens kvalitet.
Jag har inte sett en enda av semifinalerna och kommer heller inte beskåda aftonens skönsångsfinal. Men i ärlighetens namn; är det inte de svenska deltävlingarna som är de roliga?
Sedan östeuropas platinablonda ompa-ompa kalkoner gjort sitt intåg är vi totalt chanslösa. Det känns som det närmsta sverige har kommit en låt med vinstchans de senaste åren är "Tingeling" från förra året. Om det är det som krävs för att ha en chans så känner jag mig stolt över bo i ett land som inte platsar i "le grande finale".
Heja Sverige!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar