torsdag 8 november 2012

Ensam

På måndag ska jag åka till Yasuragi. Själv.

Jag ska skrubbas, knådas, klämmas och ligga utslagen i en blåvit rock och lyssna på pling-plongmusik hela långa dagen. Ensam.

Käka lite sushi, frukt och pimpla grönt te. All by my self.

Jag ska, ta mig tusan, till och med byta om inne på den tysta avdelningen och blänga ilsket om någon så mycket som andas för högt eller, gud bevars, harklar sig. 40 år gammal ska jag stå där, med skrynklig hudkostym och nyckelsnodd om vaden och vaksamt hyssja åt ljudliga nakenfisar. Jajemän. Med ålderns rätt.

När jag ringde och bokade detta eremitiska besök på badanläggningen bemöttes jag av totalt oförstånd. När jag efter avslutat samtal fick mitt bekräftelsemejl på bokningen stod det där: "bokning av heldag för två personer". Iallafall.
Lite argsint ringde jag då tillbaka till bokningsmänniskan och sa att bokningen blivit fel och betonade återigen att bokningen bara skall vara för EN person.
"- Jaha. Ska du vara här ENSAM? Helt själv?", frågade den lilla näbbiga saken.
Underförstått:
"- Stackars jävel. Har du inga kompisar? Ingen familj?"
Jag slog bort alla mina impulser om att förklara för den troligen hårdsminkade 23-åringen att jag visst har massor av kompisar OCH man OCH barn Och familj OCH massor med trevliga kollegor. Men impulserna kvävdes, troligen p.g.a. det faktum att jag ju som tidigare avhandlats alldeles strax skall inträda den så myselimys-trygga medelåldern.
Så jag svarade bara:
"- Ja."
Dock underförstått:
"- Har du problem med det din lilla pubertala "kan-inte-ens-sitta-själv-på-Mc-Donalds-utan-att skämmas-människa"?"

Att jag i vanliga fall fyller mina hörselgångar med skrikande födande kvinnor, skratt och diskussioner från en miljard sköna förlossningsarbetarkvinnor, tre fajtandes småkillar och allt annat som behagar sippra sina ljudvågor åt mitt håll, besparade jag henne.

Och det är just detta som jag ska bespara mina små (eller i ärlighetens namn rätt så stora) såriga öronmusslor ifrån just den dagen. Dagen då jag rent statistiskt har levt halva mitt liv. Krönet är nått.

Konichiwa. För faan.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar