Long time, no see

Herregud.
Inte bara dateringen i det senaste inlägget talar för hur länge sedan jag var här inne och skrev.
Årtalet är väl det lilla i sammanhanget.
Nä, det är på bilderna man inser hur fort tiden går och hur livet liksom rasar på i ett tempo som får en att hisna.


Barnen...
10 på Yngste idag, 14 på Mellan om bara några veckor och konstigast av allt; Stor fyller 16 i augusti.
Min lille Stor. Och till hösten blir det gymnasium för honom med allt vad det innebär.


Om två år är det TRETTIO år sedan jag tog studenten....


Min intention är iallafall att börja skriva här inne igen så smått.
Jag har försökt så många gånger att skriva dagbok, säkert ett tjugotal gånger genom åren, men det håller aldrig. Kanske är det för att jag, även om jag skriver enbart för min egen skull, ändå är en liten excentriker och vill ha en liten publik för mina funderingar. Jag tror, lite pinsamt nog, att det faktiskt kan vara så. Lite som tänket med, "det är ju ingen idé att ta livet av sig om man inte får höra talen på begravningen efteråt" liksom.
Kanske.


Vi får väl se om jag ka uppbringa lite tankekraft och tid denna gång...
I´ll make it a try.....