Det var ett tag sen. Över ett år faktiskt. Men vem bryr sig.
Läste DN idag och blev upprörd (som vanligt) då jag läste Niklas Orrenius undersökning om Sverigedemokraternas ideologi.
Politik har verkligen blivit ett hett diskussionsämne denna höst. Röster höjs mot Sverigedemokraternas fascism och vi alla undrar vem i helvete som röstade så förbannat fel. Vi blundar för den statistik som borde hinta oss om att det de fakto finns Sverigedemokrater mitt i bland oss. Hela tiden. På jobbet, i tjejgänget och, gud förbjude, till och med i familjen.
Jag tänker på Erik Almqvists fylleutfall mot Soran Ismail i järnrörsdebaklet där han hävdade att detta inte var Sorans land. Det får mig att fundera över vems landet egentligen är. Vad menar har egentligen? För även om karln hävdar att det var ett uttalande gjort under alkoholens påverkan, så är det väl ingen som tror att han inte menade just det. Sverige är inte Sorans land.
Vems är då landet? Mitt? Jag är född här av svenskfödda och blekfisiga föräldrar. Jag firar jul och kan nationalsången utantill. Men nånting säger mig att jag troligen har mer gemensamt med Soran än Jimmie.
Det känns som Sverigedemokraterna talar om ett kollektiv, ett Sverige, som om det vore en institution med monumentala egenskaper hos oss som är födda här av svenne-föräldrar.
Sverige-kollektivet.
Jag vet bara att jag är medlem där. Tillsammans med dem. Sverigedemokraterna.
Men jag är också medlem i Stockholmskollektivet. Och för att hårdra det ytterligare; Kummelnäskollektivet.
Jag är också medlem i kvinnokollektivet (faktiskt även där tillsammans m Jimmie Åkessons fru), 42-åringskollektivet (hej hej Elvis som dog just så gammal) och hundälskarkollektivet (tidigare medlem: Adolf Hitler).
Vad jag menar är att ett kollektiv är bara en löst sammansatt hop människor vilka med största sannolikhet inte har speciellt mycket gemensamt.
Citerar här Dilsa Demirbag-Stens krönika från dagens DN:
"För en liberal är individens frihet värd strid. Varje gång ett kollektiv gör anspråk på att organisera det gemensamma bör en liberal fundera över hur det påverkar den enskilda människans frihet och rätt att söka lycka."
Huvudet på spiken.
Just därför skulle jag aldrig kunna bli Sveriedemokrat. Eller socialist för den delen.
